om oss

Nätverket mot krig består av en bred samling folkrörelser, ideella föreningar, politiska partier, kulturföreningar, religiösa samfund etc som gick samman för att förhindra ett krig mot Irak. Nätverket bildades på ett möte i september 2002 och har sedan dess genomfört ett antal demonstrationer, seminarier och andra arrangemang.

Nätverket samlar organisationer som arbetar mot USA:s krigspolitik. Den 15 februari 2003 genomfördes världen över demonstrationer mot planerna på ett krig mot Irak. I Stockholm var Nätverket mot krig arrangör av den största demonstrationen någonsin i Stockholms historia.

När USA och dess allierade, mot världens folks vilja och mot FN, inledde sitt krig och när de nu fortsätter sin ockupation av Irak och sina krigshandlingar mot det irakiska folket, fortsätter Nätverket sitt antikrigsarbete i Sverige.

Vi vill hjälpa till att kanalisera den breda folkliga antikrigsopinionen i kraftfulla protester och vara en del av den globala antikrigsrörelsen. Vi vill agera för att Sverige för en självständig politik mot USA:s dominans och att den svenska regeringen tar ställning i FN och andra internationella sammanhang och fördömer aggressionskrig och ockupation.

Nätverket arrangerar seminarier och möten som tar upp situationen i t ex det ockuperade Irak. Vi stöder också arbetet med den internationella tribunalen för att behandla USA:s krigsbrott i Irak.

Den 18 mars i år (2006) äger demonstrationer rum i hela världen för att uppmärksamma treårsdagen av USA:s angreppskrig mot Irak. Nätverket mot krig arrangerar en demonstration i Stockholm.

Samordningsgruppen
Nätverket mot krig 2006



Francisco Contreras francisco@contreras.as
Göran Drougge g.drougge@comhem.se
Faramarz Pooya faramarz.pooya@telia.com
Ilich Galdamez ilichgaldamez@yahoo.se
Karin Hedbrant khedbrant@comhem.se
Sköld Peter Matthis skoldpeter@hotmail.com
Agneta Norberg agneta.norberg@spray.se
Hans Söderling
Anita Lilburn
Elsa Bylund
Jakop Dalunde
Vania Ramìrez Leòn
Nabil Asharif

Webbgruppen sköter hemsidan och Nyhetsbrevet
Göran Drougge g.drougge@comhem.se
Felix Drougge mr.felix@gmail.com

Medlemskap
Medlemskap i Nätverket mot krig kostar 200 kronor för organisationer och 100 kronor för enskilda personer. Medlemskap för organisationer kräver godkännande av samordningsgruppen och ansökan om det mejlas till info@motkrig.org Medlemsavgiften betalas in till Nätverkets postgirokonto 39 50 32 - 6. Skriv tydligt på talongen att pengarna avser medlemskap och för vem.

Nätverket mot krig har varken kansli eller anställda, allt arbete sker ideellt. Vi har på den korta tid vi funnits åstadkommit mycket, men av förklarliga skäl hinner vi inte alltid med i allt organisatoriskt och administrativt arbetet. Vi hoppas att de som förväntar sig en bättre service än vi har möjlighet att ge, kan ha överseende med det. Om du har några frågor om Nätverket kan du skicka epost till info@motkrig.org.

Från årsmötet 2007 - Ny verksamhetsplan och uttalande

 

Uttalande från Nätverket mot krigs årsmöte 16 januari 2005: FORTSATT NEJ TILL KRIG OCH OCKUPATION!

1. USA:s krigspolitik bryter mot folkrätten! Kampen mot USA:s krigspolitik fortsätter att vara antikrigsrörelsens viktigaste uppgift. Vi lever i en global situation där en enda supermakt försöker bestämma dagordningen för andra delar av världen och gör anspråk på världsherravälde. År 2002 antogs Bushdoktrinen - som förespråkar krig i förebyggande syfte - som USA:s officiella utrikespolitik. Det egentliga syftet var att med alla medel förhindra uppkomsten av ekonomiska och politiska rivaler. Det sk "kriget mot terrorismen" är en förevändning för att med våld upprätthålla en orättvis världsordning och samtidigt nermontera demokratiska landvinningar i USA och västvärlden. Angreppskrigen mot Jugoslavien, Afghanistan, och Irak, stödet till israels krigspolitik och ockupationen av Palestina, den militära inblandningen i Afrika och Latinamerika och hoten mot Kuba, är delar av en strategi för att vidmakthålla USA:s globala dominans, säkra kontrollen över världens olje- och naturgastillgångar, paralysera FN och undergräva folkrätten. Angreppskrig är det svåraste av brotten mot internationell lag. Enligt FN-stadgans artikel 51 får vapenmakt endast användas i självförsvar. Inga förevändningar kan ursäkta ett angreppskrig och att byta ut regeringar är folkens egen uppgift. Angreppskrig och ockupation är inte bara svåra brott mot folkrätten utan även ett ifrågasättande av FN-systemets grundprinciper och roll i krigsförebyggande och konfliktlösande insatser. Irakkriget och ockupationen Den USA-ledda ockupationen av Irak skärps. Ockupationstrupperna fortsätter skjuta mot demonstrerande folkmassor, torterar fångar och förnedrar människor på gator och torg. Kriget och ockupationen drabbar inte minst kvinnor och barn. Den systematiska tortyren i Abu Ghraib och i andra fångläger är en del av krigspolitiken som sanktionerats från högsta politiska ort i USA. USA:s attacker på staden Falluja är tydliga exempel på hur ockupationsmakterna frångår de krigslagar som stiftats för att försvara civilbefolkningens säkerhet under krig (bl a Genèvekonventionerna). USA har utsatt sjukhus i Falluja för flera bombangrepp. Enligt den vetenskapliga rapporten som publicerades i The Lancet har minst 100000 civila dödats av USA:s och dess allierades krigshandlingar. Det var för att förhindra denna utveckling som tiotals miljoner människor över hela världen demonstrerade mot kriget 15 februari, 2003. Antikrigsrörelsen varnade med alla krafter för denna mänskliga tragedi. Tyvärr besannades farhågorna på alla punkter. USA fortsätter sälja ut Iraks naturtillgångar och tillskansar sig kontrakten på återuppbyggnadsarbeten. De USA-tillsatta interimsregeringarna saknar all legitimitet och utgör en del av ockupationsmakten. Val i ockupantmaktens regi, genomförda under ockupation är i sig ett brott mot demokratiska principer och strider dessutom mot FN:s principer för demokratiskt genomförda val. Oberoende massmedia förbjuds och journalister misshandlas och dödas av ockupationstrupper och poliser. Irak har berövats rätten till självbestämmande. Den kan bara återställas när USA:s och dess allierades ockupationstrupper lämnar landet! FN bör i samarbete med Iraks folk upprätta en plan för USA och dess allierades omedelbara tillbakadragande. En stor majoritet av irakierna vill ha ett slut på ockupationen. Under hösten och vintern 2004/2005 har stridshandlingarna ökat i antal. I huvudstaden Baghdad och i flera städer och samhällen pågår dagliga strider mellan motståndsgrupper och ockupationstrupperna. Fredliga demonstrationer och andra protester mot ockupationen - som ofta möts av militärt våld från ockupanterna och deras allierade - förekommer dagligen. Enligt folkrätten har det irakiska folket rätt att göra motstånd. Det är rätt och viktigt att bekämpa ockupationsmakten. Genom det ökade motståndet bromsas planerna på nya preventivkrig.

2. Ockupationen av Palestina Israels militära ockupation av Palestina har pågått sedan 1967. Israel kränker kontinuerligt mänskliga rättigheter och bryter mot en mängd FN-resolutioner. Nu bygger Israel i rasande tempo en mur runt palestinskt område med syfte att beröva palestinierna de sista resterna av deras säkerhet, trygghet och frihet: Palestiniernas mänskliga rättigheter kränks av den framväxande israeliska apartheidmuren. I samband med Israels bildande 1948 fördrevs 780000 palestinier från sitt hemland. Nu inleds en ny massfördrivning av palestinier från den femtedel som idag återstår av det forna Palestina. Nätverket mot krig stöder palestiniernas rätt till legitimt motstånd mot ockupationen så som det erkänns av internationell lag samt stöder ekonomiska och politiska sanktioner mot Israel till dess ockupationen upphör. Världsopinionens roll Fördömandet av krig och ockupation får inte avta. Fredsrörelsen är en levande kraft till försvar för global rättvisa och utveckling och en internationell rättsordning på FN-stadgans grund. Vi uppmanar alla att delta i den internationella fredsrörelsens manifestationer mot Irakkriget och aktivt stödja Världstribunalen om Iraks (”Worldtribunal on Iraq”) arbete med att dokumentera USAs och dess allierades krigsbrott i Irak. Liksom alltid i krig och konflikter tar Nätverket mot krig konsekvent ställning för den humanitära rätten som måste respekteras av alla, skyddet av civilbefolkningen och respekten för Röda Korsets och de humanitära hjälporganisationernas okränkbarhet.

3. Krigets facit och FN:s roll. Istället för fred och demokrati har Bush och Blair gett Irak krig och frammanat splittring. Ockupantmakterna använder nu denna skapade splittring för att motivera förlängning av ockupationen och kriget.

FN måste utgå från sin egen stadga och från deklarationen om de mänskliga rättigheterna och kräva att ockupationen upphör omedelbart. En framtida fredsbevarande styrka under FNs ledning får inte innehålla trupper från ockupantländerna. Nätverket mot Krig uppmanar Sveriges regering: • att ta avstånd från USA:s krigspolitik och hävda det internationella samfundets skyldighet att lösa konflikter på fredlig väg. • att i FN och andra internationella sammanhang tala mot krig och ockupation • att i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och andra FN-organ ta initiativ till att bombningar av civila och tortyren utförd av Bushs och Blairs trupper granskas och fördöms. • att inget svenskt stöd eller bistånd skall ges till USA:s marionettregering i Irak. • att stoppa den svenska vapenexporten till USA och dess allierade i Irakkriget • att kräva att USA betalar krigsskadestånd till Irak och bekostar landets återuppbyggnad. • inget svenskt stöd till USA:s pågående och planerade direkta och indirekta militära interventioner i Latinamerika. Ockupationerna av Irak och Palestina måste upphöra genast! Bekämpa USA:s krigspolitik! Försvara folkrätten! Solidaritet med världens folk för fred, självbestämmande och demokrati.

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE, 2002-2003

1. Nätverket mot Krig

Nätverket mot Krig har spelat en unik roll som opinionsrörelse och organisatör av de bredaste och största manifestationerna någonsin i Sverige för fred och internationell solidaritet. Nätverket har agerat som en del av en internationell opinionsrörelse mot krig som samlat tiotals miljoner vid samordnade globala demonstrationer.

Nätverket mot Krig bildades vid ett möte som bevistades av representanter för ett tjugotal organisationer i Stockholm den 26 september 2002. Syftet var att bygga en så bred rörelse som möjligt mot krig och att påverka opinionen och regeringen för att motsätta sig USA:s krigspolitik. Nätverket mot Krig höll sitt konstituerande möte den 9 december 2002 då en Organisatorisk och politisk plattform för nätverket antogs liksom en verksamhetsplan för perioden december 2002 till maj 2003. Vid det konstituerande mötet valdes en samordningsgrupp för nätverket bestående av Shakir Al-Dujaily, Letti Freivalds, Märit Halmin, Karin Hedbrant, Arne Johansson, Jan Lönn, Sköld-Peter Matthis, Bo Wirmark, Widad Zaki. Jan Lönn har varit samordningsgruppens ordförande och Widad Zaki dess kassör fram till oktober varefter Sköld Peter Matthis fullgjort den uppgiften.. En rad arbetsgrupper har funnits för genomförande av speciella uppgifter. Nätverket har för närvarande ett 60-tal medlemsorganisationer på såväl riksnivå som lokala nivå.

2. Demonstrationer Tyngdpunkten i nätverkets aktiviteter har legat i arrangerandet av fem stora demonstrationer i Stockholm under våren 2003, vilka alla haft stor bredd och genomslagskraft. Demonstrationen den 15 februari blev den största manifestationen någonsin i en fredsfråga i Sverige med långt över 100 000 deltagare. Över hela Sverige har samtidigt demonstrationer arrangerats av lokala nätverk och kommittéer.
Nätverkets första demonstration arrangerades den 26 oktober 2002 från Sergels Torg till USA:s ambassad. Talare vid demonstrationen var: Tomas Bolme, Teaterförbundets ordförande; Per Gahrton, EU-parlamentariker (mp); Gudrun Schyman, partiledare (v): författaren Maria Pia Boethius; Shakir Al-Dujaily, Irakiska antikrigskommitten; Tomas Brundin, internationell sekreterare, Broderskapsrörelsen; domprosten i Stockholm Lennart Koskinen; Maria Pia Boethius; Bo Forsberg, generalsekreterare, Diakonia; Sveriges Muslimska Råd; Lina Afvander, SSU Stockholm och Anna Klara Engqvist, Studenter mot krig. Kulturmedverkan från Sven Wollter och Danny Boastin.

Ett mycket omfattande och intensivt arbete las ner på att förbereda den stora demonstrationen från Norra Bantorget i Stockholm till USA:s ambassad den 15 februari 2003. Hela kvarteren runt Norra Bantorget kom att fyllas i denna gigantiska fredsmanifestation som överskred alla förväntningar. Den stora politiska spännvidden i manifestationen med talare från framträdande politiker inom 6 riksdagspartier och från viktiga folkrörelser bidrog till genomslaget i opinionen liksom på regeringspolitiken. Demonstrationen fick extra styrka genom att den var en del av en internationell demonstrationsdag mot krigsförberedelserna där över 10 miljoner deltog. Tal hölls av Maria Wetterstrand, språkrör (mp), Maj-Britt Theorin, Europaparlamentariker (s), Lars Ohly, riksdagsledamot (v), Hans Lindqvst, fd EU parlamentariker (c ); Anders Ygeman, riksdagsledamot (s); Lennart Molin, Sveriges Kristna Råd; Eva Moberg, författare; Anders Wijkman, eu-parlamentariker (kd); Anita Brodén, riksdagsledamot (fp); Mustafa Setkic, Sveriges Muslimska Råd; Olof Buckard, Artister för fred; America Vera Zavala, Attac; Ammar Makboul, Palestinska föreningen; Martin Viredius, vice ordförande, Transportarbetarförbundet; Shakir Al-dujaily. Irakiska antikrigskommittén i Sverige; Halima Burhan, elev, Tensta gymnasium; Sofia Marklund, elever mot krig; Thomas Hammarberg, gen.sekr. Palmecentret. Jan Hammarlund och Skeppsholmens sångkör underhöll.
Den 15 mars genomförde nätverket ett stort opinionsmöte på Medborgarplatsen. Talare var Stockholms läns LO-distrikts sekreterare Elisabeth Brandt, Broderskapsrörelsens ordförande Anna Kettner-Berger; Biskop Jonas Jonsson; Einar Stensson, Nej till krig gruppen Kungsholmens gymnasium; Mehmet Kaplan Sveriges Unga Muslimer, Widad Zaki, Irakiska kvinnoföreningen och Rae Street från den brittiska antikrigsrörelsen. Pierre Ström och Viba Femba sjöng.

Inför ett befarat krigsutbrott hade det överenskommits bland antikrigsrörelserna internationellt att anordna demonstrationer på kvällen vid ett inlett angrepp och på efterföljande lördag. Dessa manifestationer innebar ytterligare ett erkännande av nätverkets betydelse som samlandekraft i krigsmotståndet. Nätverket kunde genom sitt målmedvetna arbete med de två demonstrationerna ge uttryck för ett skarpt svenskt fördömande i hela dess bredd av det inledda angreppskriget, vilket även inkluderade flera regeringsledamöter som deltog i demonstrationstågen mot USA:s ambassad. Demonstrationen på lördagen den 22 mars blev den näst största manifestationen i Stockholm i modern tid med över 60 000 deltagare. Parollerna för demonstrationerna efter angreppet fastställdes till: Stoppa kriget mot Irak, Bekämpa USA:s krigspolitik; Försvara folkrätten och FN:s oberoende; Solidaritet med Iraks folk för fred och demokrati.

Vid demonstrationen den 20 mars som utgick från Kungsträdgården talade Lars Stjernqvist, partisekrterare (s); Ulla Hoffman, partiledare (v); Maria Ermanno, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen; Anna Berger-Kettner, Broderskapsrörelsen; Lina Makboul, Palestinska ungdomsföreningen; Ali Esbati, ordf. Ung Vänster; Zaida Catalan, språkrör Grön Ungdom; Ann-Cathrin Jarl, IKFF; Sofia Marklund, Elever mot Krig.
Vid demonstrationen lördag den 22 mars från Norra Bantorget mot USA:s ambassad talade Wanja Lundby Wedin, ordf. LO; Lars Ohly, riksdagsledamot (v); Annika Åhnberg, ordf. Rädda barnen; Olof Johansson, fd partiledare (c); Jan O Karlsson, biståndsminister; Shora Esmailian, ISM; Peter Eriksson, språkrör (mp): Bob Hansson, estradpoet; Rasha Salmin, Irakiska antikrigskommitteén; Krister Andersson, v. ordf. Sveriges Kristna Råd; Christina Hagner, ordf. Ordfront; Maria-Pia Boethius, författare; Lina Afvander, SSU Jönköping; Mariam Sherefay, Samfundet riksdagskvinnor mot krig (SÄRK). Teaterförbundets ordförande Tomas Bolme var konferencier. Talen direktsändes i TV 2 under en hel timme. Rilltons vänner sjöng. Vid demonstrationen den 12 april talade Inger Segelström, ordf. S-kvinnor; Gustav Fridolin, riksdagsledamot (mp); Wilson Al-Zohairy, Irakiska ungdomsföreningen; Anna Åkerlund, Kristna Fredsrörelsen; Thomas Hammarberg, Palmecentret, Yasin Ahmed, ordf. Sveriges Unga Muslimer, Gudrun Schyman, riksdagsledamot (v), Daraka Larrimore-Hall, antikrigsrörelsen i USA; Arne Johansson, redaktör, Offensiv; Piroz Kian, Nätverket mot krig vid Stockholms Universitet. Sång av Stina Bengs, Trots Allt, Desperados och Chedir.
Som en del av en internationell aktionsdag mot krig och ockupationerna av Irak och Palestina genomfördes den 27 september 2003 en demonstration på Sergels Torg under parollen "Nej till ockupationerna av Irak och Palestina". Talare var Gustav Fridolin, riksdagsledamot (mp), Maj Wechselman, författaren Mikael von Knorring och representanter för ISM och Svensk-palestinska ungdomsförbundet.

3. Artistgala På lördagskvällen 15 februari 2003 genomfördes en fullsatt artistgala på Allhuset, Stockholms Universitet med deltagande av Mikael Wiehe, Fjärde Världen, Stefan Sundström, Moder Jords Massiva, Fria Proteatern, Bob Hanssson, Daniel Boyacioglu, Teater Sandino, Mat åt far, Jan Hammarlund, Desperados, Blå Tåget, Artister för Fred.

4. Möten och seminarier Ett opinionsmöte arrangerades den 10 december 2002 på de mänskliga rättigheternas dag på temat "Alla folks rätt till fred" på ABF-huset i Stockholm. Talare var Sara Lidman; riksdagsledamoten Lotta Nilsson-Hedström (mp), Bernt Jonsson, fd chef Liv och fred-institutet; Kjell Jonasson, Svenska kyrkan. Anders Linder och Ted Bjurwill svarade för sång och musik.

Den 18 januari 2003 arrangerade nätverket ett heldagsseminarium om krigshotet mot Irak och världsfreden. Talare var riksdagsledamoten Hillevi Larsson (s), riksdagsledamoten Sermin Özurkut (v), läkaren Gunnar Olofsson; Per Wirten, chefredaktör, Arena; Lennart Molin, Sveriges Kristna Råd; Jan Lönn och Shakir Al-Dujaily.

Ett diskussionsmöte "Irak under ockupation - ögonvittnen berättar" arrangerades den 15 september 2003 med tre hemkomna resenärer till Irak: Ingrid Ternert, Widad Zaki och Shakir Dujaily.

Den 1 november 2003 arrangerades ett större seminarium på ABF-huset på temat "Världen efter Irak: USA-dominans och krigspolitik" med Maj Britt Theorin, Jan Myrdal och Mikael von Knorring som medverkande. Internationella gästtalare var Ayse Berktay från den turkiska antikrigsrörelsen som samordnar initiativet för en internationell tribunal kring USAs brott samt Ellen Diederich, tysk fredsaktivist.

5. Sveriges politik och nätverkets krav Inför demonstrationerna i oktober 2002, februari och mars 2003 antogs upprop vilka klargjorde nätverkets och demonstrationernas krav. Dessa upprop kom att stödjas av många organisationer och grupper utanför nätverkets medlemskrets gavs bred publicitet och blev viktiga för att forma gemensamma positioner och krav inom antikrigsrörelsen i Sverige. I en serie pressmeddelanden har nätverket framfört kritik och krav på åtgärder och mer konsekvent agerande av regeringen i FN och andra internationella fora. Innan angreppet genomfördes en namninsamling mot USA:s krigsförberedelser. Den 7mars genomförde representanter för nätverket en uppvaktning hos utrikesminister Anna Lindh. Nätverket krävde upprepade gånger att Sverige måste begära ordet i säkerhetsrådets överläggningar för att protestera mot krigsförberedelserna och kriget. Nätverket ställde också krav på att Sverigeskulle agera för att FN:s generalförsamling sammankallades till ett extramöte för att ta ställning mot angreppsplanerna och den inledda aggressionen. Men regeringens kritik av USA:s angreppskrig nedtonades istället steg för steg och politiken samordnades åter alltmer med EU. Sverige är (2002-2004) medlem av FN:s kommission för de mänskliga rättigheter. Där agerade Sverige mot att den humanitära krisen i Irak när kriget pågick skulle diskuteras och var i april tillsammans med USA medförslagställare till ett beslut om att FNs rapportör om mänskliga rättigheter i Irak endast skulle granska den gamla regimens brott och inte de pågående övergreppen under ockupationen. När detta skulle godkännas i juli vid FN:s ekonomiska och sociala råd, där Sverige är medlem, agerade Nätverket för att samla NGOs till protester och för fortsatt kampanjarbete mot den påtvingade tystanden i FN om USAs övergrepp mot mänskliga rättigheter, inklusive rätten till självbestämmande.

6. Lokala grupper och nätverk Förutom kontakten och samarbetet med lokala nätverk mot krig i olika delar av landet har nätverket stimulerat till bildande av stadsdelsgrupper i Stockholm vilka bedrivit självständigt arbete men också bidragit till attunderstödja nätverket organisatoriskt. 7. Informationsspridning Nätverket har producerat en rad aktuella flygblad som använts för utdelning och spritts via internet. Nätverkets web-sida www.motkrig.org har varit ett viktigt informationsmedium med stor spridning. Ett elektroniskt nyhetsbrev med kortinformation har också startats. Samordningsgruppens medlemmar och andra i nätverket har deltagit på många offentliga möten liksom även i massmedia.

8. Rockmärket Nej till Krig rockmärket har spelat en viktig roll i det utåtriktade arbetet, bidragit till nätverkets finansiering och fått stor spridning över hela Sverige.

9. Internationell samverkan Nätverket har varit en del av den internationella opinionsrörelsen mot kriget. Nätverket har regelbundet deltagit i samordningsmöten för antikrigsrörelsen för att utbyta kontakter och ta ett gemensamt ansvar i det internationella mobiliseringsarbetet. Företrädare för den brittiska och amerikanska antikrigsopinionen har inbjudits att tala vid nätverkets demonstrationer. Den globala samverkan inom antikrigsrörelsen med gemensamma internationella aktioner har varit betydelsefullt för att ge ytterligare slagkraft åt opinionsarbetet. Nästa stora internationella demonstrationsdag infaller den 20 mars 2004.

Nätverket har tillsammans med ett växande antal organisationer engagerat sig för att bygga upp en kampanj och initiativ för att offentligt dokumentera, granska och fördöma USA:s brott med angreppskriget och den brutala ockupationen av Irak. Världstribunalen om Irak kommer att hålla sessioner i olika länder och världsdelar med slutmöte i Istanbul. Mot bakgrund av tidigare svenska värdskap för tribunaler och undersökningskommissioner, inlett med Russeltribunalen, har Nätverket sett som en viktig uppgift att bidra till dess framgång.

Tillägg till verksamhetsberättelsen som antagits av årsmötet (031204): "Internt organisatoriskt har arbetet inte varit perfekt. Det har varit en enorm koncentration av beslutsfattande till samordningsgruppen, vilket distanserat övriga organisationer och undergrävt en enorm potential hos Nätverket. I framtiden krävs en fungerande organisationsdemokrati där alla medlemmar deltar i utvecklandet av Nätverkets arbete."

Organisatorisk och politisk plattform för Nätverket mot krig

§ 1. Nätverkets namn
Nätverkets namn är Nätverket mot Krig.

§ 2. Nätverkets syfte och plattform
Nätverket mot Krig har till syfte att samla bredast möjliga opinion i Sverige och bedriva verksamhet till stöd för arbetet mot krig och för fredlig lösning av konflikter i enlighet med folkrättens och FN-stadgans principer.

Mer specifikt arbetar nätverket enligt följande paroller:
• Nej till krig mot Irak
• Inget svenskt stöd till USA:s krigspolitik
• Inget missbruk av FN för krig
• Solidaritet med Iraks folk för fred och demokrati
• Nätverket är partipolitiskt och religiöst obundet.

Nätverket samverkar internationellt med den globala antikrigsopinionen och deltar efter förmåga i gemensamma aktiviteter.

Nätverkets grundval utgörs av det upprop som antogs inför demonstrationen »Nej till Krig mot Irak« den 26 oktober med de tillägg som beslutas av medlemsmöten.

§ 3. Medlemskap
Medlemmar i nätverket är svenska organisationer på såväl riks som lokal nivå, vilka ansluter sig till nätverkets organisatoriska och politiska plattform och anmäler sig som medlemmar i nätverket. Samordningsgruppen äger att neka organisation medlemskap varvid detta skall underställas medlemsmötet för avgörande. Enskilda personer kan bli medlemmar i nätverket utan rösträtt.

§ 4. Medlemsmötet
Medlemsmötet utgör nätverkets högsta beslutande organ.
Medlemsmöte sammankallas efter beslut av samordningsgruppen. Medlemsmöte skall sammankallas efter begäran av minst en tredjedel av nätverkets röstberättigade medlemmar.

Årsmöte med medlemsmötet skall hållas före maj månads utgång. På årsmötet skall bl.a. följande frågor behandlas: verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, val av samordnings-grupp och revisorer, medlemsavgift och verksamhetsplan. Medlemsmötet kan med två tredjedels majoritet ompröva eller komplettera samordningsgruppens sammansättning.

Vid medlemsmötet har varje till nätverket ansluten organisation som betalt medlemsavgiften en röst. Enskilda medlemmar har yttrande och förslagsrätt. Vid omröstning gäller enkel majoritet om ej annat föreskrivits i plattformen. Kallelse till medlemsmöte skall vara medlemsorganisationerna tillhanda senast en vecka före mötet.

§ 5. Övriga möten
Samordningsgruppen kan sammankalla möten med nätverkets medlemmar och andra intresserade för verksamhetsplanering vilka inte är beslutande medlemsmöten.

§ 6. Samordningsgruppen
Samordningsgruppen är nätverkets verkställande organ mellan medlemsmöten med ansvar för den löpande verksamheten. Dess mandattid löper fram till nästkommande årsmöte. Samordningsgruppen kan avfatta uttalanden och skrivelser för nätverket inom ramen för plattformen och policy fastställd av medlemsmöten. Större projekt och de som kräver gemensamma ekonomiska åtaganden från medlemsorganisationerna skall underställas medlemsmötet för beslut. Samordningsgruppen ansvarar för att kontinuerlig information liksom samordningsgruppens protokoll tillställs medlemmarna.

Samordningsgruppen består av minst fem ledamöter och konstituerar sig själv med lämpliga ansvarsfunktioner. Ledamot i samordningsgruppen kan om denne så önskar företrädas av personlig suppleant.

Nätverkets firma tecknas av de som utses av samordningsgruppen

§ 7. Plattformsändring
Plattformen kan ändras genom beslut med två tredjedels majoritet vid årsmöte eller för frågan speciellt sammankallat medlemsmöte. Minst två veckor innan medlemsmöte som handlar om plattformsändring skall kallelse inklusive ändringsförslag vara medlemsorganisationerna till handa.

§ 7. Upplösning
Nätverket kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet av två på varandra följande medlemsmöten, varav ett årsmöte. Minst två veckor innan medlemsmöte som handlar om upplösning skall kallelse vara medlemsorganisationerna till handa.

 

Organisationer i Nätverket mot krig (060113)

 

Artister för fred
Attac Sverige
Clartéförbundet
Elevkampanjen
Femte oktoberkommittén
Forum för global solidaritet och samverkan
Framtiden i våra händer
Föreningen Jaime Pardo Real
Föreningen Ordfront
Föreningen Sveriges Lärare för fred
Föreningen Västsahara
Globalisering underifrån
Grafiska fackföreningen i Stockholm
Grekiska föreningen i Sthlm
Grön Ungdom
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF
Internationella Kvinnoföreningen i Knivsta
Irakiska kvinnoföreningen
Irakiska riksförbundet
Iraksolidaritet
Jugoslavienkommitten
Järfällabor mot krig
Kalmar LS/Syndikalisterna
Kvinnor för Fred
Kommunal sektion 26 i Stockholm
Kommunistiska Partiet
Kristna Studentrörelsen i Sverige
Kurdiska rådet
Kvinnofronten
Miljöpartiet
Nätverket för fred och kultur, Uppsala
Nätverket för solidaritet med Latinamerika
Palestinska föreningen i Stockholm
Palestinagruppen i Stockholm
RKU
Rättvisepartiet-Socialisterna
Seko klubb 119 (alla t-baneförare i Sth)
Socialistiska partiet
SSU Stockholm
SSU Jönköping
SSU Skåne
Svenska Baptisternas Ungdomsförbund
Svenska fredskommittén
Svenska Irakkommittén mot de ekonomiska sanktionerna
Svenska kvinnors vänsterförbund
Svenska Missionsförbundet Ungdom
Svensk-filippinska föreningen
Svensk-koreanska föreningen
Svensk-kubanska föreningen
Svensk-turkiska solidartitets- och kulturföreningen
Sveriges Anarkistfederation - Stockholm
Sveriges Kommunistiska Parti, SKP
Sveriges muslimska råd
Sveriges småbrukare
Sveriges unga muslimer
Ungsocialisterna
Ung Vänster
Verdandi Järfälla
Victor Jara Riksförbund
Vänsterpartiet
Vänsterns studentförbund